Kost, vikt och form som au pair
Under mina sju månader som fransk med citattecken har jag inte bara fått se en annan kultur, utan även genomgått ett flertal kost- och - därmed även - kroppsförändringar.
I augusti 2009 flyttade jag till byn Bailly utanför Paris. Jag var lite smalare än vanligt efter att jag av någon anledning magrrat under mina 6 veckor i Landsbro. I den familjen var de (särskilt min värdmamma) väldigt måna om att vara nyttiga, och att hålla sig smala. Men de hade inte riktigt samma syn på hälsa som vi har i Sverige... På kvällarna efter arbetet åt vi soppa. Och det hände inte bara en gång i veckan, utan snarare 4- 5 vardagar av 5. Ibland serverades sallad som åts före/ efter soppan, och de dagar det inte var soppa åt vi oftast tomatsallad, bestående av endast tomater. Jag kommer inte ihåg det, men jag tror att det var en tomat per barn, respektive en och en halv tomat per vuxen. Efter maten åt vi efterrätt. Min värdpappa åt fromage blanc (det vill säga vit ost, som var väldigt lös), min värdmamma åt yoghurt, och jag åt soyachokladpudding. Det var jag som tillagade maten, MEN det var INTE jag som bestämde vad och hur mycket jag skulle göra. Det gjorde min värdmamma. Till frukost åt jag hemlagat bröd (som jag lagade till hela familjen) med sylt (som min värmamma hade gjort), och till lunch åt jag antingen rester utan något som lagades snabbt. Jag hade inte så mycket tid till lunchen...
Så på ett ungefär såg min dagliga kost ut så här:
07:30 några skivor bröd med sylt + minst ett glas vatten.
14:30 soppa från gårdagen med en skiva bröd/ en talrik pasta eller ris med en skiva bröd + vatten att dricka och ibland efterrättt.
20:30 ibland sallad + två portioner soppa med väldigt mycket vatten + 1-2 skivor bröd + några glas vatten + 1 sojachokladpudding.
På helgen köpte jag godis. Eftersom maten var så näringsfattig och jag rasade i vikt längtade min kropp efter fett. Så fort jag var i Paris åt jag feta middagar med mycket kött i. Det var nästan som om jag skulle äta upp mig för hela veckan som varit. I slutet av min vistelse där märkte mina värdföräldrar hur smal jag hade blivit. De sade inget till mig, men jag hörde hur de viskade det till varandra. Så de sista veckorna smögs det in lite kött att äta i/ efter soppan, och jag gick upp lite i vikt.
Jag åkte inte direkt hem till Sverige efter denna vistelse, utan till London. Där åt vi en bra och balanserad kost, och startade dagen med gröt. Det kändes inte alls bra i magen att äta så pass mustig mat den ena dagen efter den andra. Men samtidigt tog kroppen emot allt fett den kunde få. Den 2:a december kom jag till Sverige. Där fortsatte jag att äta mycket eftersom min kropp desperat försökte ta igen allt den hade missat. Jag brydde mig inte om några regler om ett visst antal timmar mellan måltiderna (som jag kört med förut). Dessutom smååt jag OCH åt mycket onyttigheter som pepparkakor och julgodis. Efter 3 veckor här hade jag gått upp så mycket i vikt att jag var mer tjock än innan jag åkte till Paris... Det gick snabbt, och jag tyckte inte om vad jag såg i spegeln. Men jag tror att det är ganska vanligt när man har svält sig (i mitt fall ofrivilligt) under en tid. Jag bestämde mig för att ta tag i det, och började äta regelbundet igen. Jag fick min normala kropp på tre dagar. Så snabbt trodde jag absolut inte att det skulle gå.
Den 26:e december kom jag fram till värdfamiljen i ST- Gingolph. Jag hade precis gått ned i vikt, och var nöjd med min kropp. Men jag möttes inte av någon sund och nyttig mat. Absolut inte. Familjen åt väldigt mycket konserv- och burkmat, och grönsaker serverades inte så ofta. Ofta var maten väldigt fet, som till exempel pommes frittes ur deras fritteuse, eller färdigbiffar med mycket fett i. Till dessert åt jag soja- chokladpuddig om det fanns, och annars frukt. Jag bestämde sällan vilken mat jag skulle äta själv eftersom det ofta var någon hemma både vid lunch- och middagstid. Det fanns ofta inte något bröd, så jag fick välja mellan flingor med mycket socker i och brioche till frukost och mellanmål. Jag joggade, men gick ändå upp i vikt. När jag går upp i vikt brukar jag få en större mage. Det fick jag i december, men inte den här gången. Till min stora förvåning fick jag former. Jag fick en större rumpa och bredare höfter!
Mina nya former är lite spännande eftersom jag inte har haft sådana förut, men jag föredrar att känna mig smidig, så jag tänker gå ned i vikt. Jag skall äta nyttigt, och fortsätta att träna. Eftersom min kropp strävar efter att nå sin normala form tror jag inte att det blir så svårt, men det återstår att se.
såhär kan ens kost och kropp ändras som au pair. Jag tror inte att det är så farligt med lite svängningar, förutsatt att man försöker hålla en och samma vikt när au pair- vistelsen är slut. Kom ihåg att kroppen ofta strävar efter en speciell vikt. Det gör ju det lättare att gå ned/ upp till sin normala vikt än när man till exempel försöker gå ned tre kilon från normalvikten. Med rätt inställning är inte vikt- berg- och dalbanan så jobbig och omtumlande!
