Uppdatering!
Nu kommer antligen en uppdatering fran mig! Jag har inte fatt internet att fungera pa min dator an, sa ni far sta ut att vissa vokaler ar utbytta mot andra. Det alla som loggar in varje sag undrar ar val hur jag har det. Sa jag borjar inlagget med att svara pa det, det blir val bra? Arligt talat sa ar det sadar. Men jag tanker beratta fran borjan.
Nar jag kom hit lordagen den 26:e december kandes foraldrarna snalla. De var avslappnade, snalla och intresserade. Superbra! Barnen var dock pa semester hos nagra slaktingar, och skulle inte komma forran pa arets sista dag; torsdagen den 31:e december 2009. Egentligen skulle de ha kommit samma dag som jag, men de kunde inte bli hamtade da bilen var sonder. Lu och Su jobbade under veckan, men var anda hemma ganska mycket. Eftersom de inte hade samma arbetstider (de andras varje vecka) fick jag faktiskt ganska mycket egentid med bada. De lagade mat at mig, och jag slapp stada. Nar dagen da barnen skulle komma narmade sig gjorde min vardmamma klart for mig att jag skulle borja jobba redan forsta dag. Jag tyckte att det var lite udda, men sade inget. Det var sakert for att de skulle visa mig saker, tankte jag. De kom sent pa eftermiddagen, och efter att ha kramats lite med sina foraldrar fick jag ta hand om dem. En van till Su som skall bo har ett tag kom samtidigt, och de ville garna prata med henne. Jag forstod att jag skulle jobba pa fredagen igen. Lu jobbade, och Su ville sova, sa de skulle inte vara dar med mig under min forsta hela dag. Jaha. Vannen E skulle dock ga upp tidigt och hjalpa mig med det som behovdes. Hon var barnvakt ganska ofta forut, sa det skulle inte vara nagra problem. Hon visade mig hur jag skulle gora, och det var inga problem. Nar Su vaknade berattade hon for mig om allt som jag hade gjort fel (inte pa ett argt satt). E hade sagt fel om vilken tid barnen skulle badas, om var man skulle mata H (i soffan) och sa vidare. Jag undrar varfor Su inte kunde visa det for mig sjalv? Det kandes ju bara onodigt att nagon som inte visste rutinerna visade dem. Eller hur va?
Eftersom Lu och Su skulle jobba pa lordagen foll det sig naturligt att jag jobbade da ocksa. De lagade mat pa kvallarna, sa jag slapp hushallsarbete. Pa lordag kvall fragade jag Lu om jag skulle jobba dagen efter. Han sade att han inte visste, medan jag insisterade pa att fa veta det. Han hade ont i ryggen, sa det kanske skulle bli svart for honom att jobba. Jag sade till honom att han skulle ga upp och borja ta hand om barnen for att darefter vacka mig om det skulle vara for jobbigt med ryggen. H ar ju liten och maste baras ibland. Nar jag vaknade pa sondagen mottes jag av E som gav mig barnen. Hon sade att Lu och Su hade akt till doktorn till ryggen. Jag blev besviken, eftersom jag tyckte att de kunde ha vackt mig. Jag hade till och med vaknat nagon timme tidigare av att dem pratade, men visste inte att de skulle till doktorn. Det kandes inte sa bra att E var en budbarare. Jag tyckte ocksa att hon sag mig som en nanny som ar dar dygnet runt for barnen, vilket jag inte skall vara. Jag tog i alla fall hand om barnen. Nar foraldrarna var hemma gick de och lade sig, och jag fortsatte att ta hand om dem. Jag joggade dock en stund pa dagen. Men jag forstar inte nar jag ar ledig, da det inte finns nagra tydliga granser.
Natten mellan sondag och mandag, runt tolv- slaget vackte R mig eftersom H hade krakts i sangen. Jag blev irreterad eftersom hon vackte mig istallet for sin pappa, men gick upp i alla fall. E hade hort honom krakas, sa hon gick ocksa upp. Hon letade efter nya lakan till honom medan jag vackte Lu. Dt var tur att jag inte sade det till E innan jag gjorde det, for nar jag sade det efterat sa verkade hon tycka att det var onodigt. Jag fick krak pa mig eftersom han kraktes igen, och fick halla honom over toaletten. Efter en stund gav jag honom till Lu och gick och duschade benen. Han tog hand om honom resten av natten.
Jag har darefter jobbat mandag, tisdag, och idag (onsdag). Jag forstar inte nar jag ar ledig. Aven om foraldrarna ar hemma verkar de som om jag jobbar, och sa fort jag gar in pa mitt rum ropar de pa mig. Nar jag fragade nar jag skulle sluta en dag fick jag inte ett riktigt svar pa min fraga.
Nu kommer Su in i rummet, sa jag maste sluta blogga. Hejda!
Nar jag kom hit lordagen den 26:e december kandes foraldrarna snalla. De var avslappnade, snalla och intresserade. Superbra! Barnen var dock pa semester hos nagra slaktingar, och skulle inte komma forran pa arets sista dag; torsdagen den 31:e december 2009. Egentligen skulle de ha kommit samma dag som jag, men de kunde inte bli hamtade da bilen var sonder. Lu och Su jobbade under veckan, men var anda hemma ganska mycket. Eftersom de inte hade samma arbetstider (de andras varje vecka) fick jag faktiskt ganska mycket egentid med bada. De lagade mat at mig, och jag slapp stada. Nar dagen da barnen skulle komma narmade sig gjorde min vardmamma klart for mig att jag skulle borja jobba redan forsta dag. Jag tyckte att det var lite udda, men sade inget. Det var sakert for att de skulle visa mig saker, tankte jag. De kom sent pa eftermiddagen, och efter att ha kramats lite med sina foraldrar fick jag ta hand om dem. En van till Su som skall bo har ett tag kom samtidigt, och de ville garna prata med henne. Jag forstod att jag skulle jobba pa fredagen igen. Lu jobbade, och Su ville sova, sa de skulle inte vara dar med mig under min forsta hela dag. Jaha. Vannen E skulle dock ga upp tidigt och hjalpa mig med det som behovdes. Hon var barnvakt ganska ofta forut, sa det skulle inte vara nagra problem. Hon visade mig hur jag skulle gora, och det var inga problem. Nar Su vaknade berattade hon for mig om allt som jag hade gjort fel (inte pa ett argt satt). E hade sagt fel om vilken tid barnen skulle badas, om var man skulle mata H (i soffan) och sa vidare. Jag undrar varfor Su inte kunde visa det for mig sjalv? Det kandes ju bara onodigt att nagon som inte visste rutinerna visade dem. Eller hur va?
Eftersom Lu och Su skulle jobba pa lordagen foll det sig naturligt att jag jobbade da ocksa. De lagade mat pa kvallarna, sa jag slapp hushallsarbete. Pa lordag kvall fragade jag Lu om jag skulle jobba dagen efter. Han sade att han inte visste, medan jag insisterade pa att fa veta det. Han hade ont i ryggen, sa det kanske skulle bli svart for honom att jobba. Jag sade till honom att han skulle ga upp och borja ta hand om barnen for att darefter vacka mig om det skulle vara for jobbigt med ryggen. H ar ju liten och maste baras ibland. Nar jag vaknade pa sondagen mottes jag av E som gav mig barnen. Hon sade att Lu och Su hade akt till doktorn till ryggen. Jag blev besviken, eftersom jag tyckte att de kunde ha vackt mig. Jag hade till och med vaknat nagon timme tidigare av att dem pratade, men visste inte att de skulle till doktorn. Det kandes inte sa bra att E var en budbarare. Jag tyckte ocksa att hon sag mig som en nanny som ar dar dygnet runt for barnen, vilket jag inte skall vara. Jag tog i alla fall hand om barnen. Nar foraldrarna var hemma gick de och lade sig, och jag fortsatte att ta hand om dem. Jag joggade dock en stund pa dagen. Men jag forstar inte nar jag ar ledig, da det inte finns nagra tydliga granser.
Natten mellan sondag och mandag, runt tolv- slaget vackte R mig eftersom H hade krakts i sangen. Jag blev irreterad eftersom hon vackte mig istallet for sin pappa, men gick upp i alla fall. E hade hort honom krakas, sa hon gick ocksa upp. Hon letade efter nya lakan till honom medan jag vackte Lu. Dt var tur att jag inte sade det till E innan jag gjorde det, for nar jag sade det efterat sa verkade hon tycka att det var onodigt. Jag fick krak pa mig eftersom han kraktes igen, och fick halla honom over toaletten. Efter en stund gav jag honom till Lu och gick och duschade benen. Han tog hand om honom resten av natten.
Jag har darefter jobbat mandag, tisdag, och idag (onsdag). Jag forstar inte nar jag ar ledig. Aven om foraldrarna ar hemma verkar de som om jag jobbar, och sa fort jag gar in pa mitt rum ropar de pa mig. Nar jag fragade nar jag skulle sluta en dag fick jag inte ett riktigt svar pa min fraga.
Nu kommer Su in i rummet, sa jag maste sluta blogga. Hejda!
Kommentarer
Trackback
