Au pair i Paris/alperna

Den har veckan har jag jobbat i 9 timmar och 2 minuter. "Oj, vad lite..." tanker ni, men kommer darefter pa att det ar mandag. Veckan har knappt borjat, och jag har alltsa jobbat i over nio timmar (med en valdigt STOOOR mariginal, haha) idag. Egentligen brukar jag inte jobba sa mycket pa vardagar. Denna enforteelse (hoppas jag) beror framfor allt pa tva faktorer. Den ena ar att R har varit hemma fran skolan idag eftersom hon ar sjuk. Vanligtvis tar jag bara hand om H mitt pa dagen (pa alla vardagar forutom onsdagar), och ar ledig nar han sover sina fyra timmar (mycket, jag vet). Jag bor kanske tillagga att jag dock fick sovmorgon, da vi inte hade nagon tid i skolan att passa och mina vardbarn ar sjusovare... Den andra anledningen ar att Lu och Su stack till doktorn. Su hade ett problem med orat, och Lu foljde med som stod. Detta borjar dock se ut som ett mystiskt forsvinnande (haha), da de akte klockan tre, och inte skulle till akuten, utan till DOKTORN. Pa en bokad tid. Det tar absolut max 30 minuter att ta sig mellan sjukhuset och lagenheten, sa fragan ar varfor de inte ar hemma an efter 6,5 timma. E (som har kommit hem fran jobbet) tror att de har gatt ut och atit middag efterat, men jag vet inte. Det kanns i alla fall lite otippat att de ar kvar pa sjukhuset. I sa fall maste de ju passat pa att ta upp alla sina fysiska problem. Apropa doktorer ar franskar ju sa roliga. Medan svenskar nastintill ar allergiska mot doktorer gar de dit tipp som tatt. Det behover inte vara for nagot allvarligt, utan bara att kolla laget. En fransk som INTE har varit hos doktorn det senaste halvaret ar nog svart att hitta. Lu & Su var dar senast forra sondagen (8 dagar sedan), da de skulle forminska Lu:s ryggproblem. Det hade kunnat handa att jag skulle ta detta som att bli utnyttjad, men som ni kanske har markt tar jag det hela med ro. Bara det inte hander ofte sa ar dte inget att jaga upp sig for.

For att sammanfatta dagen har vi agnet onodigt mycket tid till att grata och skrika. Eller inte jag, men alla andra (det vill saga barnen). R har varit mycket mycket gnallig hela dagen, och att saga till henne att hon skall satta pa sig kladerna efter att ha badat racker for att fa en mycket trevlig (host) gratande fyraaring bredvid sig i en kvart. Andra tillfallen da hon har gratit ar nar jag sade till henne att hamta innerskorna, och nar hon insag att hon var tvungen att ata nagonting av maten. H har bara gratit nar hans mamma har skallt pa honom. Jag tycker att han ar for liten att stalla krav pa. Nar R hade atit tre matbitar pa tio minuter (efter att i 20 minuter ha stirrat pa maten) och jag skulle ga ut ur rummet for att byta blojor pa H markte jag att E stod och tjuvlystnade precis utanfor dorren. tagen pa bar garning! Hon hjalpte mig i alla fall lite med R, sa jag slapp sitta och titta pa ett gratande barn som knappt atit nagonting sedan frukost bara for att hon tror att hon har en bra anledning ("jag ar sjuk"). Tror hon inte att vi fattar att hon har blivit frisk nu? Sedan lade vi varsitt barn, och det blev lungt i lagenheten.

Nar E borjade prata om mat till oss tog jag upp min idé att jogga. Da Su lovade mig igar att jag skulle fa tid att jogga idag (innan hon visste att hon skulle till doktorn), och da jag inte har hunnit jogga pa over en vecka har mina tankar funnits pa joggingen. Jag hoppades pa att de skulle komma hem lite tidigare, sa att jag skulle fa jobba, men fick till sist inse att jag fick vanta tills efter jobbet. E tyckte att det var lite morkt, men hon gick i alla fall med pa att vara hemma med de sovande dagen. Och vilken joggingtur det blev! FOR ATT SKRYTA SPRANG JAG ANDA TILL SCHWEIZ! Haha, det vill saga en joggingtur pa 30 minuter ;) Det var mycket fler manniskor an jag hade raknat med i centrum (det anda stallet jag fick jogga pa for E eftersom det ar belyst). Pa dagarna ar allt sa odligt, men nu sag jag flera halvberusade man i 50- arsaldern ga ut fran pubbarna... Jag sag aven en kvinna i 30- arsaldern som glatt hejade pa mig, sa jag undrar om det ar en i R:s skolas mamma..? Det var i alla fall inte sa laskigt att jogga pa kvallen har eftersom det praktiskt taget inte existerar nagon kriminalitet har. Det var mysigt, och gick bra. Vakterna vid gransen sag dock stora och bestamda ut, sa jag tog en annan vag till Schweiz, sa att jag inte skulle riskera att bli korsforhord, haha. Sa nu sitter jag har i soffan framfor TV:n med datorn i knat och vantar pa att foraldrarna i huset skall komma hem. Och med detta sager jag god natt!