Problem
Detta inlägg är skrivet söndagen den 13:e september 2009
Som jag antytt i tidigare inlägg är jag inte helt nöjd med min vistelse här. Jag trivs inte här, och upplever kontakten mellan mig och min värdmamma som ett problem. Hon respekterar inte mig, och så fort jag gör fel bli jag utskälld. Jag gör inga stora fel, utan råkar ibland ta fram fel bröd, sätta maten på fel ställe när jag dukar av bordet, etc. Jag är mer eller mindre rädd för att göra fel eftersom min värdmamma blir arg då, och har börjat undvika att umgås med mina värdföräldrar på min fritid. Det känns inte som om jag är en del av denna familj, utan mer som om jag är en anställd, som äter med sina chefer eftersom det ingår i jobbet, och detta är något som man "skall" göra. Jag gör för mycket hushållsarbete, och arbetar mer än vad man skall som au pair i Frankrike. Jag vill vara ledig mer, så att jag har mer tid att umgås med kompisar och upptäcka Paris. Jag tror inte att mina värdföräldrar bryr sig om vad som händer på min fritid, eller vad som passar mig. Egentligen skall detta vara ett utbyte där BÅDA parter tar del av den andra kulturen, men jag tycker att jag endast får anpassa mig till deras kultur. Min värdpappa har dock frågat om några av ryktena om Sverige är sanna, men vi har inte pratat om mitt hemland (vad konstigt det känns att skriva så) någonting mer. Stämningen i familjen är dessutom dålig. Barnen får utbrott eftersom de inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet av sina föräldrar och de vuxna skriker mycket. Om någon skulle fråga mig vad jag är nöjd med skulle jag svara "kontakten med barnen, att pappan är rolig, och cykeln...)
Med andra ord är jag missnöjd med det mesta, och jag undrar om mina problem verkligen går att lösa. Jag antar att jag får ge mina värdföräldrar en chans, men jag har inte särskilt mycket hopp. Jag är ganska uppgiven, och ser ett familjbyte som den bästa lösningen på problemet. Jag har börjat leta efter en ny familj, men det går än så länge ganska trögt. Jag har väntat med att prata om problemen med föräldrarna eftersom jag vill säga det på rätt sätt. Eftersom jag inte känner att jag har fått så mycket respekt känns det som om mamman kan förlöjliga mig eller bli riktigt arg. Jag är rädd för att prata med dem om det, men måste göra det. Nu kanske jag äntligen blir av med min konflikträdsla!
