Mina älskade barn!

Under min första natt ifrån familjen längtade jag naturligtvis efter barnen. Vi har kommit varandra så himla nära, och även om vi inte brukar spendera söndagar med varandra så träffas vi vid frukosten. Jag började känna av det i morse när jag vaknade. Min första tanke efter att ha tittat på klockan i morse var nämligen: "Nu har nog barnen vaknat". Det första jag gjorde när jag kom hem var att springa in i barnens rum för att säga hej. E log och L sade till mig att vara tyst så att hon kunde höra bandspelaren, men Lo log med hela ansiktet när hon såg mig, och sprang därefter fram för en stor kram. Så sött! Ibland kan 29 timmar borta från barnen räcka för att man skall upptäcka hur mycket man verkligen tycker om dem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0