Ensam mamma söker
Förra veckan ägnade jag några timmar åt att titta på de två avsnitt från den nya säsongen av "Ensam mamma söker". Dels för att jag alltid följt programmet, och dels för att jag ville se något svenskt. Bland all franska längtar jag ibland efter att höra något svenskt. I jämfört med franskan verkar det så himla enkelt. Helt fantastiskt att man förstår ALLT! I alla fall gick jag in på TV3:s hemsida, och letade efter "Ensam mamma söker" på "TV3 play". Och jag måste säga att jag blev besviken. Visst njöt jag av att höra det svenska språket, och ett svenskt program, men vad har hänt? Det är möjligt att jag är ensam om detta, men jag tycker att mystiken på något sätt försvunnit. Men jag föredrar sådana program den första säsongen; det är mest spännande när allt är nytt! Nu blir det inte lika många överraskningar, och konservativ som jag är gillar jag inte programmets förändringar. Jag tycker också att Helenas samtal med killarna ibland blir lite för privata. Är det inte meningen att deras barn skall kunna titta på detta? Men jag njöt, som skrivits, av svenskan. Även om jag ännu inte kännt så mycket hemlängtan så märker jag hur glad jag blir när jag hör svenska. Så jag antar att det är en typ av hemlängtan, eller kanske en känsla av trygghet..? Själv i ett nytt land, ny familj, nytt språk, nya kompisar... Visst känns det skönt att tänka på det som är gammalt.
