Au pair i Paris/alperna

Idag har jag varit här i två veckor. Jag har spenderat sammanlagt 338 timmar i detta land (för den här gången), och kan meddela att det har hänt otroloigt mycket under de här veckorna. För exakt 2 veckor sedan var jag och handlade med min värdmamma. Jag hade precis flygit hit efter att tagit avsked från min familj i Sverige, och mött en familj på fem personer som skulle ha inverkan på mitt liv. De barn som jag skulle passa så gott som varje dag, och de vuxna som jag skulle samtala med vid middagen på kvällen. Jag hade fått se mitt nya rum med glasdörr. Framförallt var det helt OMÖJLIGT att veta vad jag hade framför mig! Sedan dess har jag kommit närmare barnen, och relationer har skapats mellan oss. Jag har fått ta utbrott, konflikter och tester från barnen, och upplevt att jag redan blivit en stor del av deras liv. Jag har hunnit få bort några av barnens ovanor, och försökt ge dem tillräckligt med uppmärksamhet eftersom jag  har märkt att de får utbrott annars. Då föräldrarna ofta är frånvarande har jag blivit som en "extraförälder", och kommer spela en stor roll i barnens liv. Jag har redan blivit kallad för mamma åtskilliga gånger, och hört klagomål från 1,5- åringen så fort jag inte är där. Jag har fått en bättre inblick av barnens liv i skolan och på dagis än vad föräldrarna har, och är bättre på att tyda det minsta barnets ord än hennes egen mamma. Jag har pratat med föräldrarna, men inte kännt att jag har kommit dem så nära. Jag har kännt att jag behandlats respektlöst, och fått överraskningar som jag inte velat ha. Men jag har också träffat nya människor, och redan hunnit upptäcka en del (dock liten) av Paris.