De VET
Igår före middagen berättade ett av barnen för mig att jag skall åka hem om två veckor. Jag lät bli att protestera, eftersom jag förstod att mina värdföräldrar hade berättat det. Nu vet alltså barnen det, och jag måste säga att det MÄRKS. Barnen har reagerat ungefär så som jag förväntade mig att de skulle göra De två älsdta barnen har reagerat på två helt olika sätt, och det minsta barnet är som vanligt eftersom hon inte förstår vad det är frågan om. Hon kommer inte att förstå förrän jag har åkt här ifrån (möjligtvis när jag åker), och jag kommer inte att behöver handskas med hennes känslor. På grund av reaktionerna har jag haft en omtumlande dag, men jag tycker också att det är viktigt att de får reagera på sina sätt. Jag har också varit ledsen eftersom det är först nu som jag har förstått att jag skall lämna barnen. Innan var det så ensidigt, och något som jag knappt pratade om med någon i värdfamiljen. Men nu när barnen vet och pratar om en ny au pair (med olika höga förväntningar) så har det plötsligt blivit så verkligt. Fast att det är så overkligt. Jag skall lämna barnen. Jag skall åka härifrån. Jag tittade på E idag och tänkte "jag kommer aldrig mer se henne springa". Det är så himla fruktansvärt mycket jag kommer missa. Tankar om lilla Lo dök också upp, såsom "jag kommer aldrig få se henne utvecklas mer", "jag kommer aldrig få se henne färdigtränad på pottan". Jag som har lagt ned så mycket jobb, slit och glädje åt hennes pottträning kommer aldrig få se resultatet av det. Jag som har tränat henne mest av alla kommer aldrig få titta på henne efter att hon gått på toaletten och tänka "Om det inte vore för mig skulle hon inte gå på toaletten". Jag älskar mina värdbarn, och det kommer bli SVÅRT att lämna dem. Men jag känner att detta är det jag måste göra, och för att trösta mig säger jag att jag ändå måste lämna dem förr eller senare ändå ju. Om jag stannar tills i slutet av juli kommer det ju vara ännu svårare. Så även när jag har fått en ny au pair- familj, om jag så får den perfekta, med nya värdbarn kommer jag aldrig glömma L, E och Lo, tre busiga barn som inte blir sedda av sina föräldrar, men som är underbara på sina egna sätt. Jag älskar er!
