Att vara glad
Jag tror att ni har kännt den negativa tonen i mina inlägg de senaste dagarna. Jag har försökt att dölja det eftersom jag inte ville att bloggen skulle påverkas negativt av det, men inte lyckats. Jag trivs som sagt inte i min värdfamilj, men det går väldigt upp och ned. Vissa dagar tänker jag "Det här skulle ju nästan kunna funka!", medan andra dagar är oerhört jobbiga och ansträngande. Varje gång någon visar tecken på att de respekterar mig eller ser mig som en i familjen blir jag glad, men ganska ofta är det tvärtom, och jag känner att jag inte blir rättvist behandlad. Jag har börjat ta vissa saker lättare eftersom jag vet att det snart tar slut, men jag påverkas fortfarande givetvis. Igår var det en dag, då jag absolut inte ville vara här, och jag tror att känslorna har fortsatt ganska mycket idag. Detta tillsammans med att jag har ätit mindre socker än vad jag blivit van vid gör att jag är extra gnällig. Jag försöker inte hålla igen på sockret, men efterrätten är slut, och jag har inte fått i mig det jag behöver. Jag har dock försökt få mig på bättre humör, och jag har halvt som halvt lyckas. Jag ägnade morgonen med att läsa (ut) boken "Stor i käften" av Joyce Carol Oats, och därefter har jag surfat lite på datorn, ätit lunch, och tittat på "Ensam mamma söker". Jag kom nämligen på att jag var hela 3 avsnitt efter er i Sverige, och har inte sett slutet än... Men jag lovar att jag försöker göra så att inte bloggen påverkas. Om några dagar kommer det nog kännas bättre igen, och då kommer inlägg med mer positiv klang!
Kommentarer
Trackback
